It's alive!

Efter flera återupplivningsförsök har bloggen äntligen(?) vaknat till liv igen. Förhoppningsvis piggare än någonsin... Vad har då hänt sedan senast? En hel del, och jag tänker inte ge mig på att skriva allting mer än att säga att det var grymt roligt att vara hemma i Sverige några dagar där jag hann med det jag planerade. Katill n nu officiellt titulera mig gudfar(heter tydligen fadder men gudfar känns mäktigare...) till Lasse och Tessans yngsta dotter, Freja. Givetvis har jag som sagt en ny rumskamrat här i Nänikon i form av storebror Andreas. Vi har hunnit med ett par matcher sen senast. Första matchen, tillika Andreas debut, åkte vi på stordäng mot Tigers. Glädjande för Andreas gjorde han personligen en mycket bra match och belönades fullt rättvist med priset som vår bästa spelare. Matchen efter ställdes vi mot min f.d. lagkamrat från Balrog, Jimmy "Gurra" Gustavsson. Efter en mycket bra match från vår sida stod vi som segrare med 8-3 efter att ha slappnat av lite mot slutet och lät dom göra två mål. Tyvärr fick jag bryta matchen med en befarade knäskada efter en liten vridning av knät, jag ville dock fortsätta matchen då det efter ett par minuter kändes helt ok men då det tydligen hade svullnat upp lite beslutade vi att det var färdigspelat. Jag besökte en läkare två dagar senare som konstaterade att inget allvarligt hade hänt. Däremot såg han på röntgenbilderna att jag tydligen hade nåt gammalt problem i knät som jag inte hade nån aning om, såg ut som en lös benbit av något slag men jag förstod aldrig vad det var. Det viktiga var att det inte behöver åtgärdas!

Nästa match var mot Grünenmatt där vi tyvärr förlorade med 10-5. En rättvis seger trots att vi var bra med i matchen. Framförallt när vi låg under med 7-5 och hade ett ribbskott och ytterligare kanonchans i samma byte kändes de väldigt darriga. Tyvärr gjorde de kort därefter 8-5 och matchen var så gott som avgjord. Igår kväll hade vi hemmamatch igen, mot det tippade topplaget Chur som har ett par duktiga finnar och någon enstaka schweiziska landslagsspelare. Efter en bra första period var vi i ledning med 3-2 trots mindre bra målvaktsspel och försvarsspel vid målen. Känslan var bra inför andra perioden som börjar obeskrivligt dåligt, tre mål på drygt fyra minuter innebar hastigt men mindre lustigt ett tvåmålsunderläge. Huvuden började hänga och känslan var nu inte lika bra i laget. Första halvan av matchen för mig och min femma var direkt dålig då vi varit inne på tre av fem baklängesmål. Efter 9 minuter av andra perioden bjöds vi dock på en "indianare" framför deras mål och Jaggi gjorde inget misstag. Efter detta spelade vi upp oss betänkligt. Vi gick ner på två femmor inför tredje vilket jag tror är en del av förklaringen då vi fick lite mer fart under fötterna. Vi lyckades i siste perioden vända matchen till vinst med 8-6 efter mål i tom kasse, en riktig skräll! Kul att vi kan bevisa för alla andra men framförallt oss själva att vi har kapaciteten att ta poäng mot förväntade topplag. Känns inte riktigt som vi haft tron på oss själva när vi hamnat i underläge i matcherna. Jag tror att det var en viktig seger, inte bara poängmässigt, utan även psykologiskt riktigt viktig. Det var en riktig lagseger igår där många var bra och framförallt var det många som spelade upp sig efter en lite darrig första halva av matchen. Exempelvis Bisso i målet som jag tycker definitivt ska ha första målet, och det andra målet kändes även det lite billigt. Men efter det gör han en kanonmatch! Nu är det dock speluppehåll i drygt två veckor vilket kanske kommer lite olägligt men förhoppningsvis kan vi träna på bra och fortsätta vår positiva trend. Andreas blev faktiskt matchens lirare igår också, grattis! Om det var ett självklart beslut mot Tigers var det kanske inte lika lätt igår då det var många som spelade riktigt bra. Inte med det sagt att han inte var värd priset, för det var han utan tvekan. Han har utan tvekan fått en bättre start än mig och har bidragit med stabilitet i försvarsspelet samt nyttigt lugn i uppspelsfasen.

Trots den långa bloggpausen är mönstret detsamma, längre inlägg än planerat och den här gången känns det som jag skulle kunna fortsätta skriva ett bra tag till men det kanske kommer senare. Jag utlovar i alla fall gästbloggande från Andy! Blir nog också några rader om den tyskakurs vi läser... Nu ska jag återgå till Formel 1(PS3) där vi för tillfället gör karriär inom Red Bull-stallet. Ingen kometkarriär kanske men det går helt ok.

På återhörande!

Torsk!

Jahapp, torsk - igen! 6-2 mot ett bättre Köniz. Får tyvärr ta på mig ett av målen ikväll, som sista man i powerplay var man lite övertaggad och blev bortgjord, sorry jungs! Första halvan tycker jag ändå vi är med i matchen men i det långa loppet räcker vi inte till... Tyvärr gör vi för enkla misstag, tre första målen är individuella misstag av oss(inkl. mig) och det håller inte i högsta ligan. Oavsett om det är Sverige, Schweiz eller Lettland för den delen! Personligen blev det inga poäng - igen... Känns riktigt tungt faktiskt, två matcher i rad har vi skapat flera chanser som jag och mina lagkamrater kan/bör göra mål på. Hade ett kanonläge i slottet där målvakten gör en magisk räddning, typiskt när man har oflyt! Men nu glömmer vi det och fokuserar på de positiva bitarna!

Brorsan kom idag, sjukt roligt att träffa honom igen =) Han sitter för tillfället och åker på stordäng i Fifa 11 på vårt dagsfärska Playstation 3, behöver jag ens nämna att han är Liverpool? ;) Han möter Stoke för övrigt... Om sex och en halv timme lyfter mitt plan från Zürich med destination Stockholm-Arlanda. Ska som jag tidigare skrivit också bli sjukt roligt! Kanske dags att gå och lägga sig, kan bli en lång dag imorgon och med mina långa ben är sova på flygplanet ingen specialitet direkt...

Bara att bryta ihop och komma igen!